Vaknade klockan 09:00 och mådde till min glädje alldeles utmärkt. Gjorde oss i ordning och gick in och åt frukost. Vädret visade sig fortfarande ur sin absolut bästa sida med blå himmel och sol. Fruksoten smakade bra och det blev både te och smörgås, yoghur och ägg och bacon så den stod man sig på ändå fråm till middag.
Efter en skön promenad för att se Kilafors Herrgårds omgivning samt tackat för oss åkte vi hemmåt. Vi stannade till i Söderhamn för att äta lite glass och fortsatte sedan hem till Hudik. Vi åkte direkt upp på Håsta för att hämta hundarna.
Här väntade tråkiga nyheter om att Humla i samband med en promand i skogen i går attackerats av en lösspringande hund. Den hade sprungit rakt fram till Humla och börjat bita henne och det tog ett tag innan Lasse han trycka ner den aggresiva terrier(?)-tiken. Skärrade skällde de ut ägaren och gick vidare. Inte förrän de kom hem och satt och klappade Humla märker de att hon fått ett elakt sår i ljumsken. Humla började nu också få ont och hade gnällt lite. På kvällen var hon reserverad och lite ängslig men sov som vanligt gott i Lasse och Birgittas säng under natten.
När vi nu var på Håsta ringde jag Ingela för att få lite råd om vad vi skulle göra. Tempade Humla och konstaterade att hon hade 38,8 i feber. Klippte sedan bort pälsen runt såret och tvättade det ordentligt. Åkte sedan till Ida och visade upp det och hon tyckte att det såg rätt bra ut så vi skulle fortsätta hålla koll på det och sedan får jag tempa henne för att se om febern ändrar sig nått. Jäkla skithund och inte har vi namnet på ägaren heller men det kan jag säga - Jag ska allt ta reda på vem det är om det visar sig att vi behöver kosta på oss dyr veterinärvård för den kostnaden tänker jag definitivt kräva den hundens ägare på.
Håll nu tummarna för att det inte uppstår några problem och att Humla inte får några men av det inträffade.
Ikväll när hon vilat nån timma tempade jag henne igen och nu hade febern gått ner till 38,4 vilket verkar lovande. Hon visar inte att hon har ont och det märks inte direkt när vi är ute att hon är begränasad av det inträffade. Lite försiktig är hon däremot när man kalla på henne inomhus men nu har vi ju hållt på med henne en del idag. Har aldrig tidigare tagit feber på henne och dessutom har vi ju tvättat såret en massa och klippt henne lite lätt på magen vilket ju inte hör till vanligheterna. Dessutom känner hon säkert av såret lite även om hon inte direkt verkar ha ont.
I morogn ska Birgitta få titta i hundböcker för att se om hon kan hitta vilken ras det var på hunden som atackerade. Den var något mindre än tollare, stabbig med grå lite lockig strävhårig päls. Är de nån som kan komma på vilken ras det kan vara?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar