Idag slutade jag och Helena lite tidigare för det var dags att åka till Matfors. Hade turen och ringde för 1,5 vecka sedan och frågade om det fanns plats och det gjorde det… en plats… Perfekt eftersom det planerade MH:t i Skåne blev inställt eftersom Vinna löpte i samband med specialen…
Klockan 15:30 åkte vi och anlände lagom till 17:00. Hade med Humla så jag hann rasta hundarna innan det var dags att gå och se första hund. Vinna som enda tik skulle gå sist av de fyra hundarna… En salig blandning av olika raser… En Berger Picard (en ras som jag aldrig sett tidigare…), en Sheltie, en storpudel och så Tollaren Vinna.
Hade varit lite nervös för MH:t tidigare då jag kände mig osäker över hur hon skulle reagera. Å ena sidan har jag sagt att hon mentalt är den bästa hund jag har… Å andra sidan kände jag att hon skulle kunna reagera starkt med stora utsvävningar. Kanske inte bli superrädd men jag var nervös för ev kvarstående rädslor OM hon skulle bli riktigt riktigt rädd!!! Var också säker på att hon skulle vara lekintresserad på avståndsleken mm. Sååå fel jag hade…
Vi ändrade beskrivningen genom att vara rätt neutral på när det gällde hantering men i övrigt öppen snabb och öppen vid både kontakt och den inledande leken. På förföljandet trodde jag att hon skulle sticka direkt men hon gick ut försiktigt men ökade alt eftersom. Grep första gången och tog med bytet hela vägen tillbaka andra gången.
På Aktiviteten var det bara passivitet och på avståndsleken kändes det hela tiden som att hon väntade på ett kommando så det blev ingen lek eller samarbete där…
Nu till momenten jag bävade…. Hur långt skulle hon fly? Ja… blev det 1 meter…? Inte mycket allts med andra ord, Inga kvarstående rädslor heller…
Skramlet var hon ännu mera oberörd för och stannade upp men gick sedan fram direkt. Inte heller här några kvarstående rädslor.
När vi kom till spökena arbetade hon effektiv med skall… Hög svans och stående precis bakom mig hela tiden. Det som däremot skiljde från tidigare övningarna var att hon INTE ville gå fram till spökena utan nöjde sig med att jag gjorde det. Naturligtvis fick hon “avreagera” på de avklädda spökena.
Lite orolig blev jag för hur hon skulle reagera på skotten direkt efter spökena men det visade sig, liksom allt annat vara helt obefogat för det blev en 1:a på skotten. Härligt! Inga starka rädslor, inget kvarstående och dessutom 1:a på skotten och mer intensiv lek och gripande andra gången. Härligt!
Vinna är en stabil hund, lågt på rädslor, inga kvarstående och utan aggressioner, Är helt och fullt nöjd med vad MH:t visade och även om jag av oro hade väntat eller målat upp ett helt annat senario så stämmer det med min tanke att hon mentalt är den bästa hunden jag haft.
Filmer och resultat kommer på Vinnas sida. Tack snälla Helena för att du hängde med och suportade, filmade och analyserade vad vi såg ikväll. Var otroligt trött när jag kom hem….
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar