Januari
Månaden präglades av köksrenovering. Garaget tömdes för att
ge plats åt köksleverensen från IKEA och alla nya vitvaror som vi beställde på
Black friday. Köket tömdes och tillfälliga lösningar iordningställdes i tvättstugan och i vardagsrummet.
Vi monterades ihop de nya stommarna så huset belamrades i sin helhet och något egentligt kök hade vi inte så det blev en hel del restaurangbesök:
Vi monterades ihop de nya stommarna så huset belamrades i sin helhet och något egentligt kök hade vi inte så det blev en hel del restaurangbesök:
Födelsedagsmiddag intogs på Miss Sara
Vi testades nyöppnade Pinchos
Vi köpte kebab på Jakobsbergsvägen ett par gånger
Den 23 januari lyckades vi vinna en femrätters middag på
Sigges. Hur lägligt kom inte det när man inte har något kök? Mums!
I januari kom lite snö, så där lagom mycket så att hundarna
kunde busa på täkterna. Jag skickade också blodprov till USA för att testa
Vinna och Humla för PRA. Vinna är fri (A) men hennes resultat är inte
registrerat då hon har en utländsk pappa vars föräldrar är testade. Humla är ju
sedan tidigare testad affected (C) men eftersom hon vid nästan 14 års ålder
ögonlyses fri för femte gången så ville tollarklubben att nya prover skulle
skickas. Vinna var mycket riktigt A och Humla var även denna gången C vilket
Optigen tyckte var mycket märkligt då hon återkommande ögonlyses utan
anmärkning.
I januari konstaterade jag också att jag lyckats gå ner hela
10 kg sedan i september. Yes!!! Målet är 14 kilo tills i maj och det känns
fullt rimligt nu.
Februari
Präglades väldigt mycket av jobb. Tog också bort några
födelsemärken på ryggen och dessutom fortsatte jag och Maggan att vara duktiga
och springa på luncherna trots den stora mängd snö som kommit den sista tiden.
Jag gick en massagekurs hund i februari. En helgkurs som jag
tror kan vara bra med tanke på Vinnas rygg och muskelåkomma.
Det kom som sagt en hel del snö i början av februari men i
slutet av februari hade vi också riktiga vårkänningar och kunde ta promenader
ute på isen på Drevis.
Mars
Humla, som fortfarande är en fysisk pigg dam, började få
lite problem med magen och behöver ofta ut på nätterna. Hon är dock duktig på
att säga till om det så det händer inga olyckor inomhus.
I mitten av mars fick jag tid hos en duktig specialist i
Sundsvall för att diskutera Vinnas problematik och komma fram till hur vi
skulle gå vidare. Vinnas L7-S1 är
så omfattande och hon ska fylla 8 i år. Operation är komplicerad och rehabtiden
lång, minst 1 år. Även om prognoserna efter operation är bra så kommer hon
alltid att behöva stå på antiinflammationshämmande/smärtstillande. Det finns
heller inga långtidsstudier på den operation som skulle behöva genomföras så
man vet inte hur länge effekten av operationen skulle bestå. Mitt beslut blev att
inte operera vilket innebär avsevärt kortare liv för Vinna men det livet ska vi
se till att det blir bästa tänkbara. Vid besöket fick hon en cortisoninjektion
intill leden vilket hon ska få ytterligare två gånger med två veckors
mellanrum. Hon kommer så småningom också att få Cartopfheninjektioner. Nu ser
hon "skadad" ut men hon rör sig fortfarande lika förhållandevis
obehindrat som tidigare.
I slutet av mars hade vi en annorlunda men mycket uppskattat
och positiv restaurangerfarenhet då vi bokade “Ristorante da Carlos” i
Valsta. Där åt vi en helt fantastisk italiensk middag med gratinerade svalbon
med parmesan, Skaldjursrisotto i mousserande vin, Kalvsnittsel med parmaskinka
i cognacsås, glassbakelse med kaffe, grädde och Stregalikör. Massor med vin,
musikquis och underhållning
Vi bjöd hem Maria och Ronny en kväll vilket var trevligt och
vi promenerade i hamnen när det var fint väder och upptäckte då en ny park som
kommunen anlagt.
Vi avslutade månaden med en tredagars 50-årsfest på Hassela
ski.
April
Vinnas behandling fortsatte och av förklarliga själ så var
det inte så mycket hundaktiviteter nu utan mest promenader och ev. några
löprundor.
Istället började jag, när snön så sakteliga börja försvinna, att lägga spår till tjejerna. Det är faktiskt en toppenaktivitet för en tjej som vill jobba men inte kan springa omkring hur som helst.
Istället började jag, när snön så sakteliga börja försvinna, att lägga spår till tjejerna. Det är faktiskt en toppenaktivitet för en tjej som vill jobba men inte kan springa omkring hur som helst.
Kaliber fick sin första titel efter tre uppflyttningspoäng i
startklass lydnad så jag gottar mig i mina valpköpares framgångar nu istället.
Deras framgångar tar jag lite som mina framgångar och det är minst lika roligt
som när man själv lyckas med något bra.
Till påsk blev det en resa till Norge för att träffa mitt
kommande nytillskott från Johanna och kennel Inlicio’s.
Direkt från Norge så åkte jag till Enånger för att fira lite
påskledighet. Där passade vi också på att fira lilla Humlas 14-årsdag. Tänk att
hon är så gammal det kan man inte tro när man ser henne röra sig. Döv,
halvblind och med strulig mage sedan några veckor tillbaka men i övrigt hur
pigg och frisk som helst. Grämer mig än idag över att hon aldrig fick några valpar.
Hon har så mycket att tillföra rasen och varit så frisk och kry i hela sitt
liv.
Ledigheten bjöd på fint väder med 22 grader i april.
Vi tog äntligen tag i att röja i garaget efter köksreningeringen och kom också igång med att tvätta fasaden. Det blev en enorm skillnad!
Vi tog äntligen tag i att röja i garaget efter köksreningeringen och kom också igång med att tvätta fasaden. Det blev en enorm skillnad!
Maj
Vinna fick så smått börja apportera lite igen. Sök som inte
innebär en massa häftiga starter kändes som en bra start.
På Neos födelsedag åkte vi över till Trondheim igen. Denna gång
för att hämta hem den lilla ulltussen, Esset, som hon ska heta.
Om jag ska införskaffa en ny ”leksak” så vill minsann Henke
också ha en så på vägen hem tog vi en omväg till Övik för att Henke skulle köpa
en motorcykel. Så här ser våra nya leksaker ut...
Esset fanns sig snabbt i flocken och i motsats till vad jag
trott så var det Vinna som lekte med henne och inte Humla som jag trodde skulle
bli den naturliga lektanten men hon är gammal och har nog inte riktigt tålamodet.
Tv-intervju med sändning i tv blev det också vilken väl jag
inte tycker är så skoj men ett ”nödvändigt ont” i min yrkesroll.
Essets första resa blev tillsammans med logen. Vi åkte och
gjorde studiebesök i Losgruvan med bussresa och fikapaus, lunch med kolbulle på
en mysig vall och sedan besök i Lottaboden.
Den 24 maj hade jag bokat besök hos veterinär med Humla. Hon
väcker oss ett par gånger per natt för att hon behöver ut och bajsa men för det
mesta kommer det inget. När det väl kommer är det löst och panik. Vi vet att
hon har en tumör eller ett brock i tarmen och frågan är nu hur stort det
blivit. Hon har ju ätit parafinolja och lactolos i nästan ett och ett halvt år
nu för att underlätta det hela men det blir bara värre och värre. Även om det
primära syftet med besöket var att undersöka vad mera vi kan göra så visste jag
att det fanns en risk för att jag inte skulle komma tillbaka hem med Humla och
så blev det. Veterinären Gunnar kände att knölen vuxit men trodde inte att det
var stopp i tarmen. Däremot misstänkte han att tjocktarm blivit inflammerad
vilket är anledningen till att hon, trots att hon är lös i magen, inte får ut
det som ska ut. Det finns en möjlighet att
behandla inflammationen men då knölen var så stor nu så trodde han att det var
frågan om veckor innan det skulle vara totalt stopp. Beslutet blev därför att
låta henne somna in. RIP älskade Humla. Min Once in a life time hund. Tror
aldrig jag får en hund som Humla igen!
Bara dagarna efter skulle vi åka till Cypern. Känns konstigt
att lämna bort Esset efter bara två veckor men oj vilket härligt liv hon fick
leva den veckan vi njöt av sol, bad och god mat och dryck. Hon spenderade tiden
hos Niklas och Marie och deras tollare Wilden och 14 Sibirian Huskyn.
Vi spenderade en vecka i Fig Tree Bay tillsammans med mamma
och pappa och Lasse och Birgitta.
Juni
Direkt när vi fått hem våra hundar efter utlandsresan kom
labradorerna till oss för att bo hos oss i en knapp vecka. Det gick över
förväntan att ha fyra hundar i huset varav en ettrig valp och en som är lite
”skadad”.
I juni gjorde jag min första arbetsvecka sedan Esset kom in
i vårt liv. Funkade riktigt bra.
En försvunnen man eftersöktes under en veckas tid så folk,
poliser och helikoptrar sågs ”patrullerande” överallt och Missing People var
inkopplade. Hade varit kul att vara med och hjälpa till i sökandet men det
funkar inte riktigt nu med Esset och jobb osv…
Jag lyckades halka i det fuktiga gräset i slänten en
morgonoch knäckte då till nacken. Det var ytterst onödigt men med facit i hand
så gick det ändå rätt bra för med lite medicin och besök hos Kiropraktiker så
avtog värken efter några dagar och rörligheten började komma tillbaka.
Tjännadagen besöktes i fint väder helt enligt tradition.
Nu var vattnet varmt så att vi kunna träna i tjärnen.
Simning är bra träning för Vinnas rygg så på vissa delar fick hon vara med till
hennes stora glädje.
Precis före semestern fick vi in en anmälan om Legionella. Under året hade vi två separata fall av Legionella. Den typen av ärenden är ofta rätt akuta och innebär snabba insatser.
Juli
Månaden började med en liten kort valpkurs med Esset på
brukshundsklubben. Bra för både hund och mattes träningsmoral.
I början av juli under semester kom också den andra delen av
den majskolv som Vinna satte i sig när vi var utomlands. Den första delen kom
ut efter 4 veckor. Jag hade då gett sparris dagligen i 3 veckor. Efter
ytterligare 2 veckor kom den andra delen ut. Majskolven hade således skvalpat
runt i 6 veckor och orsakade tack och lov inga stopp eller problem för Vinna.
Henke köpte en liten båt med motor som vi sjösatte i vår lilla sjö så att Henke kan åka ut och fiska och den kan såklart jag använda den vid hundträning. Hundarna fick hänga med på premiärturen.
Esset fick testa vilt för första gången och visade på
intresse men det märks att hon inte riktigt vet var som förväntas av henne.
En del träning och simning för Vinnas del blev det under varmaste månaden. I juli ordnade vi också grillfest när Johan och Johanna med familj och Cia och Per-Erik kom hem till oss.
I flera år har jag sagt att vi någon semesterdag skulle ta
ut allt ur förrådet, gå igenom lådor och slänga, sälja och ge bort grejer som
vi ändå aldrig kommer att använda. Äntligen blev det genomfört!
Dagen efter den nyttogrejen gjorde vi nått som visade sig
vara väldigt intressant. Det var en kall (12 grader) och lite småregnig dag då
vi åkte upp till Lassekrog där branden rasade 2018. Dagen före hade de öppnat
upp området och vi åkte in på en grusväg och vandrade och såg vilken enorm
förödelse som skett. När vi kom dit hade solen börjat lysa så det blev en
väldigt bra utflykt som avslutades med besök hos Kicki och Henrik.
I samband med hundträningar gör man också lite andra fynd. I år åkte vi därför ut till våra trängstjärnar och plockade hjortron så att vi har nu några liter i frysen.
Summerweek var även i år en trevlig tillställning i hyffsat
väder så vi hann iväg på stranden på dagen och var sedan på stan ett par
kvällar.

Hanna och Penny fortsätter att prestera och en dag i juni startade de lydnadsklass och blev uppflyttade direkt. Å vad skoj det är att njuta av avkommornas framgångar.
Under semestern vill vi upp till Piteå en sväng. Detta är
första sommaren som stugan inte är tillgänglig. Vi drog därför med husvagnen så
vi bodde ett par nätter hos Thomas, en natt ute hos Lasse och Kristina Bodén på
havsbadet och en natt i stan vid mamma och pappa då vi också var på PDOL efter
att först ha grillat hemma hos Thomas.
I Piteå besökte vi också Tages restaurang och en nya
pizzarestaurang så det var fullt upp varje kväll.
Esset genomförde sin första utställning i Piteå också. Då
kom även Hanna upp och ställde Penny så att vi hann träffas en dag. Det var
tänkt att vi skulle träna efteråt men det var så varmt så vi gick och badade
nere i Pitsund istället.
På vägen hem från Piteå stannade vi en natt på en camping
vid Höga Kusten. Kul med husvagn!
Vi hann knappt hem så packade vi husvagnen igen och styrde
till Sälen och årets tollarspecialen.
Augusti
Två av Vinnas valpar var på plats. Kaliber och Esmeralda.
Kaliber ställdes ut sista dagen och Esmeralda var med på prova på
tollingjaktprov och utställningen. Både Emelie och Isa var med och hjälpte till
på jaktprovet och fick se hur det går till på prov. Kommer nog att kunna bli
prov för dem någon gång i framtiden tror jag. Blev också lite träning både med
dummies och vilt. Så mysigt att träffa dem igen.
Förutom att jag jobbade på TJP:t så blev det inte så mycket
aktiviteter för min del. Esset ställdes ut sista dagen och gjorde det bra och
placerades 4a bland tikvalparna. Syrran blev 2a och brorsan blev BIS valp.
Jag och Henke var också iväg och fiskade lite och det var
även Henke och Ola när jag och Anette var ute på andra aktiviteter.
När vi kom hem från Sälen hade svampsäsongen verkligen
kommit igång och vi hittade kantareller överallt. Frysen fylldes men vi torkade
också mycket för att det tar mindre plats.
I augusti ställdes Penny ut med nya fina resultat och Zoey
gjorde sin första officiella prövning och klarade doftprov Eukalyptus.
Augusti är också månaden då vi åker till Falun på Sabaton
Open Air. Jag åkte några dagar senare och var bara med på torsdag till
söndag. Förutom festivalen och en massa
hårdrock så gjorde vi några utflykter bl.a till Carl-Larssongården och
hopptornen på lugnet samt en liten shoppingrunda i Falun.
Suringskiva med logen i Båsfjärd och sedan blev det
ytterligare en tur i sommar.
Denna gång var det jag och Esset som åkte upp till Umeå för att hjälpa till på tollingjaktprovet och se Hanna starta. Å som hon gjorde det. Strulade med tollingen dag 1 annars hade hon nog haft ett 1a pris där. Dag 2 var tollingen klanderfri men då blev det en liten miss på ena vattenmarkeringen och lite ineffektivt sök men ändå ett tredjepris. Härligt nu har två av Vinnas valpar apporteringsmeriter med vilt.
Denna gång var det jag och Esset som åkte upp till Umeå för att hjälpa till på tollingjaktprovet och se Hanna starta. Å som hon gjorde det. Strulade med tollingen dag 1 annars hade hon nog haft ett 1a pris där. Dag 2 var tollingen klanderfri men då blev det en liten miss på ena vattenmarkeringen och lite ineffektivt sök men ändå ett tredjepris. Härligt nu har två av Vinnas valpar apporteringsmeriter med vilt.
Månaden avslutades med en hemsk händelse. Martina, som äger
Essets pappa och farfar var ute och badade med sina hundar. När hon kom hem var
en död i bilen och de övriga två var okontaktbara. Den andra hunden dog samma
kväll på Blå Stjärnan och även Essets pappa Boss dog några dagar senare.
Orsaken var algförgiftning.
Innan månaden var slut lyckades vi tränga in ytterligare
festligheter i form av Lasses 50-års fest i Forsa. Vilken tillställning! Det är
alltid kul på festerna med det här gänget!!!
September
Esset fick sina första egna dummiesar den här månaden. Flott
ska det vara!!
Jag åkte och tränade på klubben mycket på luncherna och det
kändes riktigt skojigt!
Det inleddes en unik och mycket intressant sanering i
Hudiksvall efter sommaren. Sediment utanför Håstaholmen ska saneras. Stora ytor
ska rensas och sugas upp för att i slutändan få bort 15 gram dioxin som är en
stor anledning till att strömmingen i vårt område har så höga halter dioxiner
att de inte får exporteras och man rekommenderas att inte äta fisken oftare en
2-3 ggr/år.
Färgade håret och det blev inte alls som det var tänkt så
det slutade med att jag några veckor senare åkte tillbaka och gjorde om det
hela.
Valpträff med Gästriketollarna hann vi med. Det var en
riktigt trevlig tillställning.
September avslutades tillsammans med labbarna som spenderade
några dagar hos oss igen.
Oktober
Den sista av valparna, Krut, gick BPH med fint resultat och
Sara tävlade nosework med Zoey och gjorde det väldigt bra. Jag fortsätter att
njuta av valparnas framfart i livet!
För första gången i mitt liv åkte jag på fiskeresa. Det var
en mycket trevlig erfarenhet men det kanske berodde på de fina fiskarna och det
trevliga sällskapet. Detta blev också årets sista tur med husvagnen som varit
flitigt använd i år.
Ytterligare ett inslag med mig på nyheterna sändes. Förra
gången var det frigolitkulor i Svågan och nu var det cesiumnedfallet från
Tjernobyl.
Jag gjorde ett återbesök med Vinna hos specialisten i
Sundsvall. Det visade sig att hon hade mycket bättre rörlighet och markerade
mindre i ryggen och det känns som att hon blivit piggare på slutet även om hon
är slö men det beror nog mest på skendräktigheten.
För första gången blev Esset BIR valp på en utställning då
vi åkte upp och ställde på SKKs utställning i Sundsvall.
Fina höstbilder blev det en dag i oktober
Ida och Flamma deltog även i år i Svenska RäddningshundförarFörening (SRhF) årliga lagtävling
som i år genomfördes i Skåne. I fjol var de med för första gången och då gick
det så bra att de kom 2a trots ett helt orutinerat lag. Delar av laget hade i
år bytts ut men likväl presterade de lika bra och slutade även i år på en
hedrande 2a plats.
Essets öga undersöktes då vi
var oroliga att hon saknade en tårkanal men det visade sig att den bara var
övertäckt av en hudflik så den kunde klippas upp och ska nu förhoppningsvis
fungera framöver.
I oktober började jag få
sömnstörningar och jag sov bara mindre och mindre. När man inte sover så slår
det sig även på psyket och jag kände hur jag blev allt mer stressad och ledsen.
Fick hjärtklappning och andra tecken som jag hade när jag blev sjukskriven för
tre år sedan. Dit vill jag inte igen!
Ett ärende på jobbet tog
mycket energi med hög press från politiker, media, klagande mfl. Ärendet är
intressant men det är jobbigt när man blir så hårt ”antastad” från olika håll.
Tyvärr blev jag tvungen att
åka in till veterinär med Vinna då vi upptäckt flera juvertumörer. Den ena var
så stor att ena juvret behövdes tas bort helt. Prover visade att det var en
elakartad cancer som de dock bedömer som den minst allvarliga med minst
spridningsrisk. Nu håller vi tummarna för att detta inte ställer till det
framöver.
En fin höstdag gjorde vi en
utflykt till Hölick. Det blev en alldeles för lång promenad för Esset då vi
missbedömde var vi var och gick en lång slinga på hela 8 km.
Kalibers rygg röntgades och
den visade sig vara hur fin som helst och visade inga tecken på förändringar likt
de som Vinna har.
November
Så kom den första snön. Inga
mängder men det blev i alla fall vitt men det är fortfarande rätt slaskigt och
skitigt.
Träningen i totohallen
passar då utmärkt och där har jag verkligen spenderat mycket tid. Både gått
kurs med Esset men framförallt tränat på egenhand och tjejerna tycker det är
kul med rally, lydnad och apportering inne i hallen.
I november inleddes också rättegången
mot den räddningsledare som står åtalad misstänkt för miljöbrott i samband med
en räddningsinsats som resulterade i att ett par dricksvattenbrunnar
förorenades.
På Hudiksvalls kennelklubbs
inoff. utställning blev Esset BIR valp ännu en gång men nu lämnar vi valpklass
då hon snart är 9 månader.
Eftersom det blev barmark
igen så började jag åter igen lägga spår. Kul, snabb och bra träning.
December
Sabatonkryssning bokade vi redan
i våras och den inledde december månad. En bussresa till Stockholm för att
sedan spendera två dygn på båt till Tallinn med hårdrockskonserter på kvällarna
och en heldag i Tallinn en av dagarna. Himla skojjig resa!
Lite julbak, middag med
jobbet med bowling, Julbord med logen och glöggmingel hos EvaLotta var några av
de aktiviteter vi hann med före jul
Flamma och Kaliber ställdes
ut på stora Stockholm och placerade sig båda i sina respektive klasser. De är
så imponerande! Kaliber parade dessutom en tik nu i augusti så nu håller vi tummarna för ett gäng barnbarn till Vinna.
Vi åkte till IKEA och
handlade lite så nu har vi ett större vitrinskåp i vardagsrummet.
Julen firades med mor och
far som kom ner och stannade i 6 dagar. Vi hann även med utflykt till Hölick
och promenad efter stranden inne i Hudiksvall. Ett besök på Miss Sara och
såklart de vanliga julmiddagarna…
Året avslutades hemma hos
oss tillsammans med Ida och Gösta, Kicki och Henrik samt Fredrik och Maria.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar