Mörkret var påtagligt och medans skyttarna gjorde i ordning gömslena så monterade vi (jag och Melker) ihop Bulvanerna och placerade ut dem. Humla visade sitt osäkra vaktande jargong och skällde så snart nån av skyttarna med sina pannlampor kom för nära Humla i mörkret medan de samlade ihop halm för att kamoflera sina gömslen. Herre jösses skulle dagen blir såhär
Lagom tills alla var klara med sitt började det så smått ljusna. Jag och Melker gömde oss i en skogsdunge medan skyttarna blåste i sina lockpipor. Det tog inte länge så anläde de första gässen. Några skott och ett par-tre gäss föll. Apportörer ropades och Melker skickade Noomi. Ni får skicka fler hundar så ja, jag skickade Humla å hon gick ut fint och sprang rakt genom flocken av bulvaner fram till en skjuten gås. Stannade till, nosade och då hejade jag på henne lite. Hon greppade och försökte bära den stora gåsen bäst hon kunde. Var 5:e meter la hon ner och tog ett nytt grepp med lite snurr. Hon kämpade och slet och till sist kom hon fram med gåsen till mig. Humla hade apporterat sin första nysjutna gås!!!
Kalla in hundarna! Vips fick så blåste vi in hundarna precis som vi skickade ut dem igen. Noomi hade hunnit apportera 2 medan Humla fick in en. Hundarna kom fint på kommando så vi gömde oss åter i skogen medans en ny flock änder gäss kom inflygande.
Ytterligare några nyskjutna gäss och Apportörerna kallades in. Humla hämtade åter igen en gås medan Noomi hann få in två sedan var det dags för oss att dra oss undan igen. Momenten upprepade sig och för varje skick blev Humla säkrare och säkrare hur hon skulle greppa gässen för att kunna bära dem hela vägen in.
Vid ett tillfälle skickade jag henne på en gås som fortfarande levde. Hon gick fram fint till gåsen som sparkade och fladdrade med vingen. Skällde en gång åt den och vände sedan åt andra hållet. Jag såg tydligt att till den tänkte hon INTE återvända. Jag följde henne därför fram till gåsen och då greppade hon den direkt och bar den fint in til mig. Nu var det mitt jobb att ta död på den men se det var verkligen inte det enklaste. Spelade ingen roll hur mycket man snurrade och försökte knävka nacken på den, Hade en Yxa som jag skog den i huvudet med när den låg mot en sten men inte heller det hindrade den från att andas. Efter mycket om och men så fog den i alla fall. Å den var inte den mest seglivade för dagen, den fick Melker slåss med. Försökte allt men den vägrade att då så det såg verkligen inte vacker ut när den slutligen gav upp.
Efter en kort lunchvila och ytterligare ett tillfälle att skjuta blåstes jakten av. Klockan var strax efter 10:30 och totalt hade de 6 skyttarna skjutit 32 gäss varav Humla apporterade 7 stycken vilket jag var kalasnöjd med. Noomi tog in nått liknanade och resten togs in av oss eller skyttarna eftersom de förr nära till hands.
Det jag kan konstatera är att stressen på en gåsjakt får både mig och Humla att gå igång. Det blir stressigt mellan varven och det ger upphop vill lite fnäll mellan varven. Att man sedan också blir lite slarvigare i vad man tillåter är också påtagligt och oj vad snabbt hunden fattar det. Hur som helst så tycker jag på det stora hela att Humla skötte sig kanon med tanke på att det var hennes allra första gåsjakt och det är inte bara att bärja de där bjässarna. Jag är mäkta stolt över att hon tar dem och hur snabbt hon lärde sig att bära dem för att klara av att komma ända in med dem. De är ju ändå nästan lika stora som henne om men de inte väger lika mycket som Humla...
När jag kom hem hängde jag upp mina två gäss som jag tagit med mig. Det är ju första gången som jag ska ta reda på kött så jag ville inte ha fler. Att ha som träningsvilt var ingen idé då jag inte rymmer dem i frysen.
En dusch och sedan bar det iväg till Harmånger för att fira Klara 3 år med tårta, fika och presenter.
Vi kom tillbaka till stan vid 17:30 och då blev den en sväng hem och rastade hundarna och lastade in dem i bilen innan vi åkte till Henkes föräldrar och köpte med oss kinamat. Käkade och såg "Här är ditt liv" och körslaget innan vi promenerade hem i regn och blåst runt 22:30 tiden för nu var jag rejällt trött
Äntligen förresten!!! Nu är bilderna stora nog att titta på....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar