Blev en rastning av hundarna när jag kom fram och sedan fick Esset sitta i bilen medan jag tog in Vinna till veterinären. Vinna är så härlig att ha med sig i sådana här situationer. Inte ett dugg stressad över att komma in till kliniken och fullkomligt obrydd om övriga hundar i väntrummet. Hon ligger så lugnt och fint vilket betyder att alla vill berömma henne och komma och klappa henne. Underbara “lilla” Vinna!
Anledningen till besöket är att jag tycker att hon blivit lite seg igen. Det var så hon blev när hon blev dålig i våras och kortison/cartrophenbehandlingen sattes in. Hon fick sin första Cortisoninjektsion i början av mars och behandlingen som sådan har effekt i 3-9 månader så det kan innebära att effekten börjar avta. Innan behandlingen helt tappar effekt vill jag “fylla på” så att hon inte hinner gå ner sig allt för mycket. Att hon är seg kan också bero på löpet men jag kände att en koll kunde vara på plats. Dessutom fick hon ett svullet Juver för en och en halv vecka sedan. Jag ville kolla upp det även om det gått tillbaka. När det var som värst var det som en hård golfboll där ena sidan var helt röd. Nu känner man fortfarande en klasliknande liten knöl.
Trond kände igenom Vinna, provocerade för att se om hon smärtade men han var imponerad. Hon visade nästan ingen smärta på nått trots ganska hård provokation. Det var bara när han böjde upp svansen som han såg tendens till smärta. I övrigt såg han bara lindrigt obehag vilket är mycket bättre än när hon träffade Trond före behandlingen sattes in och även när hon fick den sista injektionen i maj. Såå härligt! Så här står det i journalen från den kliniska undersökningen:
"AT ua. Proprioseption; lyfter benen lite mer än vanl, ställer fram HB lite mer än VB, i övr ua, reagerar omedelbart. Lindr muskelatrofi HB. Palp och stretch ileopsoas ua bilateralt. Lindr reaktion vid hård palp L7S1, men mkt bättre än vid undersökn i mars, lindr obehag vid max ext av båda höftleder. Smärta vid max dorsalflex av svansen, med mindre reaktion och mkt bättre PROM än i mars."
Älskade älskade Vinna vad glad jag blir! Vid besöket i mars trodde vi att hon kanske skulle vara kvar 3 månader. Nu har det gått 7 månader och hon är bättre än då. Måste betyda att försämringen går mycket mycket långsamt och att hon svarar bra på behandlingen till min stora glädje.
Vad gäller juvret så är det inte lika bra. Den stora svullnaden tyder på juverinflammation som nog gått över men eftersom det är knöligt fortfarande och vid närmare undersökning påträffades “ärtor” i ytterligare två juver så finns misstanke om tumörer. Blir till att boka tid för operation för det men just nu gläds jag åt att ryggen är så pass bra som den är.
Åkte tillbaka till Hudik, gjorde en inspektions på vägen så att jag åkte till Sundsvall och tillbaka innebar bara att jag behövde flexa 2 timmar. Kanon ju!!! Stannade till hemma och käkade lunch och gick en skogspromenad med tjejerna samtidigt.
På kvällen hade jag valpkurs med Esset. Då de vill köra en och en hund och jag kom sist så blev jag också sist vilket innebar att Esset fick sitta två timmar i bilen. Jag fick sitta och småfrysa i två timmar samtidigt som jag såg de andra och sen fick Esset komma ut och träna i 15 minuter. Känns inte bra med det här upplägget. Jag vill jobba mera med min hund på kursen och jag vill att hon även ska vara passiv när andra jobbar.
Väl hemma blev det en varm kopp te och sedan var det inte så mycket kvar av denna dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar